Det finns hundratals arkeologiska platser att se och uppleva i Israel från nästan alla stora historiska imperier.
Bland dem återfinns t.ex.:
1. Gamla staden i Jerusalem där du bl.a. finner Kotel/Västra muren/Klagomuren som är kvar från tiden för 2:a Templet, utöver arkeologiska fynd som sträcker sig tillbaka till 1:a Templet (ca 3000 år sedan).
2. Caesarea byggdes av kung Herodes den store och är en djuphavshamn och var på den tiden värd för stora kulturella och sportevenemang. Området kommer inom den närmaste tiden att upprustas och göra arkeologin än mer intressant för besökare.
3. Akko i norra Israel är en stad med en varierande historia som inkluderar grekerna, romarna, korsfararna, araberna och ottomanerna. Den gamla delen med Akko är såsom Masada och Gamla staden i Jerusalem uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.
4. Masada är lokaliserat nära Döda havet och är en symbol för judiskt hjältemod och en av de ikoniska platserna i Israel.
5. Jaffa bedöms vara en av de äldsta hamnarna i världen, som är känd för att ha använts sedan åtminstone bronsåldern (ca 3500 f.Kr.).
Ta del av den bifogade videon som visar exempel på hur arkeologiska fynd bekräftar Bibelns historier. Bland exemplen är kung Davids palats i Jerusalem. Mer information »
Kosher betyder passande eller lämpligt och används i detta syfte om både mat och rituella objekt. I judendomen, för dem som håller kosher, är iakttagandet av kostlagarna både ett tillfälle för att visa lydnad mot G-d och för att bevara den judiska enheten och identiteten.
Om ett rituellt föremål är kosher kan det brukas och om maten är det får den ätas av rättrogna judar. Bakgrunden till detta går tillbaka till de fem Moseböckerna och med tidens gång har koshersystemet utvecklats för att definiera t.ex. vilka livsmedel som är det.
Den judiska församlingen i Stockholm skriver bl.a. om de judiska matlagarna att ”Det övergripande skälet till att de finns syftar till att skilja människan från djuren. Människan är utrustad med ett intellekt och detta är till för att användas. En judisk ekologi, som definierade vårt förhållande till jorden och de varelser som bebor den, skulle inte bygga på antagandet att människan inte är annorlunda än andra levande varelser. Det skulle utgå från motsatt uppfattning: Människan har ett särskilt ansvar just därför att hon är annorlunda. Människan kan bete sig disciplinerat i förhållande till något så heligt som mat, något man inte kan begära av djuren.”
Fördelar med kosher
Varför äter judar kosher, utöver de religiösa föreskrifterna? Genom åren har teorier utvecklats avseende hälsoeffekterna. Vissa säger att maten är mindre känslig för parasiter och bakterier. Andra teorier är att de icke tillåtna djurarterna kan påverka människor negativt som konsumerar dem. Det är lättare att förstå om man sätter det i perspektivet att livsmedel har latenta fysiska fördelar eller faror som vi är omedvetna om för tillfället. Vem föreställde sig för ett sekel sedan att animaliskt fett skulle betraktas som en fara idag då ett överskott av kolesterol – som ofta finns i animaliska livsmedel – är potentiellt livsfarligt för hälsan. Eller vem kunde ha gissat att morötter är en cancerfighter?
Vad gör koshermat – kosher?
En del tänker att en rabbin måste välsigna koshermaten men så är det inte. Utan livsmedel är kosher endast om den överensstämmer med judiska dietlagar.
Kosherlagarna är komplexa och kan grunderna delas upp i följande kategorier:
Tillåtna och förbjudna födokällor
Beredning av kött
Separation av kött och mejeriprodukter
Ingredienser och redskap / utrustning
Påsk
Övriga områden
Certifiering
Introduktion till kosher:
Några symboler som visar att maten som säljs är kosher
Den judiska gudstjänstlokalen eller byggnaden, synagogan, har genom tiderna haft olika stilar, precis som det finns olika stilar för t.ex. kyrkor. Normalt har en synagoga 12 fönster vilket symboliserar de 12 judiska stammarna. Vidare är en synagoga byggd så att skåpet där torahrullarna förvaras vetter mot öster och Jerusalem. I Sverige finns det fem synagogor. Mer information »
Den arkeologiska parken Ramat Rachel ligger i hjärtat av en historisk och naturskön omgivning som blev en modern kibbutz i Israel. Tidsperioden för de arkeologiska upptäckterna i parken går tillbaka till 1:a Tempelperioden. Mer information »
Jerusalemiter från 2:a Tempelperioden var kosher och åt främst får och get. Efter flera år av arkeologiska grävningar i Davids stad, publicerades nyligen informationen i tidningen av Institute of Archaeology of Tel Aviv University. Mer information »
Två mindre läderkapslar med pergamentrullar vilka innehåller verser från Torah består tefillin av. Kapslarna placeras på huvudet och på ena armen av judiska män under morgonbönen. Budet att använda tefillin är baserat på fyra verser i Torah (de 5 Moseböckerna). Mer information »
Mezuza är det hebreiska ordet för dörrpost och innehåller en pergamentrulle som har de två första meningarna ur 5 Mos. 6:8 och 5 Mos 11:13-21. Syftet med mezuzan är att komma ihåg närvaron av G-d, hans bud och de plikter som han har ålagt människan att följa. Mezuzan placeras vid ingången till judiska hem och bruket av mezuzan går tillbaka till mer än 2000 år i tiden. Mer information »
Ett sigill från 1:a Tempelperioden finns att ses på Israel museum. Ett sigill användes som ett varumärke och för att verifiera ett dokuments äkthet. Mer information »
Silvermyntet har bl.a. inskriptionerna ”År 1” (av den judiska revolten) och ”Israels shekel”. Myntet var präglat 66-67 e.Kr., strax innan den romerska förstörelsen av 2:a Templet och Jerusalem samt massakrer av judar. Mer information »
