Edward Robinson – ”fader av biblisk geografi”

Robinson’s Arch – den breda stenbågen som en gång stöttade en monumental trappa vid den sydvästra delen av Tempelberget i Jerusalem – har fått sitt namn efter Edward Robinson. Han är känd som ”fader av biblisk geografi” för sitt arbete med att identifiera historiska artefakter som bekräftar berättelser från Bibeln. Mer information »

Publicerat 2017-07-16

Judiska heliga platser

Jerusalems Kotel (Västra muren) är den plats som vördas högst bland judiska heliga platser. Psaltaren: ”Om jag glömmer Dig, O Jerusalem, låt min högra hand förtvina, låt min tunga fastna i min gom om jag upphör att tänka på Dig, om jag inte håller Jerusalem kvar i minnet ens i mina lyckligaste stunder”. Talmud: ”Tio mått av skönhet gavs till världen; nio mått till Jerusalem och ett mått till resten av världen”. Således är det inte förvånande att judiska heliga platser kan hittas överallt i Jerusalem.

Davids kamp mot jätten Goliat
Davids kamp mot jätten Goliat

Jerusalem har länge varit inbäddad i judiskt religiöst medvetande och judar har alltid studerat och personifierat kung Davids kamp för att erövra Jerusalem och hans önskan att bygga det Heliga Templet där, som beskrivs i den hebreiska Bibeln. Många av kung Davids uttryck avseende längtan till Jerusalem har anpassats till populära böner och sånger. Judar tror att i framtiden kommer det ombyggda templet i Jerusalem att bli centrum för dyrkan och undervisning för hela mänskligheten och följaktligen kommer Jerusalem att bli världens andliga centrum.

 

Kotel är den mest viktiga av alla judiska heliga platser

Den viktigaste judiska pilgrimsplatsen i Jerusalem är Kotel, även känd som Västra muren bland icke-judar. Judar från hela världen reser till Kotel för att beklaga förstörelsen av det judiska templet i Jerusalem och för att lägga bönelappar inuti murens sprickor. Kotel har varit plats för judisk vördnad under århundraden, med den tidigaste källan som nämner heligheten av platsen från 300-talet. Kotel själv är en del av kvarhållningsmuren av det så kallade Beit Hamikdash (det Heliga Templet), centrum för det judiska livet i det forna Israel.

Kotel - heligaste bland judiska platser
Kotel – heligaste bland judiska platser

Enligt den judiska traditionen låg templet på själva platsen där den bibliska patriarken Abraham var befalld av G-d att offra sin son Isak. På platsen byggdes det 1:a och 2:a judiska templet.

En annan viktig judisk helig plats i Jerusalem är Oljeberget. Den judiska traditionen lär ut att judar som är begravda på Oljeberget kommer att vara de första som uppstår när den messianska tiden kommer. I närheten finns också judiska gravar från de judiska templens olika perioder. Profeternas grottor och kungens Davids grav ligger också mycket nära.

Fler exempel i Jerusalem som är populära mål för judar boende i Israel och som är på tillfälligt besök:

  • Absaloms grav
  • Davids stad
  • Hiskias tunnel
  • Synagogan Hurva
  • Sefardiska synagogor
  • The Great Synagogue
  • Jerusalems arkeologiska park
  • Rakels grav
  • Södra och östra muren
  • Mount Zion
  • Belz Great Synagogue
  • Den lilla Västra muren
  • Samuels grav
  • Simon den rättfärdiges grav
  • Synagogan Tzemach Tzedek
  • Synagogan Ramban
  • Kung Davids grav
  • Gihonkällan vid Davids stad
  • Nehemjas mur
  • Trumpetplatsen
  • Västra murens tunnlar
  • Davids torn
  • Aish HaTorah (takterass med överblick av Västra muren)
  • Citadellet, känt som Davids torn
  • Israel museum
  • Judiska kvarteret

Det finns många judiska platser i Jerusalem som ger större insikt avseende heligheten av Jerusalem inom judendomen.

Mer om judiska heliga platser och judendom:

Mer information »

Publicerat 2017-05-09

Arkeologi i det Heliga landet

Det ”Heliga Landet” eller det ”Förlovade landet” avser dagens Israel, Judéen och Samarien (”Västbanken”) och i vissa definitioner områden som ligger nära dem. Denna geografiska del av världen har stor religiös betydelse för judendomen, kristendomen och senare islam (främst efter att den judiska staten Israel grundades 1948). Nedan följer några exempel på arkeologiska artefakter och upptäckter från det Heliga landet. De sträcker sig från den tidiga bronsåldern (mer än 4000 år tillbaka) fram till den tid då det bysantinska riket styrde det området för cirka 1500 år sedan.

Arkeologi i det Heliga landet
Arkeologi i det Heliga landet redovisar regelbundet nya upptäckter och slutsatser

Några arkeologiska upptäckter i det Heliga landet

Silveramuletter i Ketef Hinnom
Två mini-rullar bestående av silver hittades på Ketef Hinnom, en arkeologisk plats som nu har införlivats i Menachem Begin Heritage Center i Jerusalem. De är daterade till ca 2600 år sedan, skrivna på paleo-hebreiska, och innehåller den äldsta bibliska passagen som har överlevt till nutid. Rullarna innehåller en del av en prästlig välsignelse som finns i Bibeln.

Kung Davids palats i Khirbet Qeiyafa
Khirbet Qeiyafa blomstrade för nästan 3000 år sedan och ligger ca 30 kilometer sydväst om Jerusalem. Vissa forskare hävdar att det är den bibliska staden Sha’arayim. Platsen kan också ha spelat en viktig roll under perioden för Israels förenade kungarike. Forskare har även identifierat en struktur som överstiger 1 000 kvadratmeter och kan ha varit ett palats som användes av Kung David själv.

Enorm struktur i Genesarets sjö
En massiv struktur under vattnet i Genesarets sjö har upptäckts. Den sträcker sig 10 meter upp från havsbotten och har en diameter på 70 meter. Den beräknas väga cirka 60 000 ton, tyngre än de flesta moderna krigsfartyg. Forskare tror att den kan vara mer än 4000 år gammal och dateras till en tid då vattennivån var lägre och en stad som hette Bet Yerah eller ”Khirbet Kerak” var då lokaliserad en mil söder om strukturen. Syftet med strukturen är okänd.

Genesarets båt
Återstoden av en liten träbåt begravd i sediment blev upptäckt i Genesarets sjö och är uppskattningsvis 2000 år. Det har gjort att vissa hänvisar den till resterna av ”Jesus båt”, även om det inte finns några bevis på att Jesus eller hans apostlar har använt den. Arkeologer har även hittat en stad som dateras till mer än 2000 år som fanns på strandlinjen där båten blev upptäckt.

Dödahavsullarna
I ett område vid Döda havet – Qumran– har fler än 900 handskrifter i 11 grottor hittats – hittills. De inkluderar kanoniska verk från den hebreiska bibeln och innehåller också kalendrar, psalmer, psalmer, apokryfiska (icke-kanoniska) bibliska verk och samhällsregler. Det finns skrifter från samtliga böcker av den judiska Bibeln (Gamla testamentet) utom Ester och den viktigaste är en fullständig version av Jesaja (mäter ca 8 meter och kan ses på The Shrine of the Book i Jerusalem). En rulle är gjord av koppar och beskriver platsen för en begravd skatt. Texterna dateras mellan ungefär 200 f.Kr. fram till omkring år 70 e.Kr. när romarna slog brutalt ner en judisk revolt i Jerusalem. Tack vare skrifterna har forskare fått tillgång till skrifter som är ungefär 1 000 år äldre än tidigare kända skrifter och som var tillkomna före masoreternas standardisering av texter.

Masadas fästning
På en klippas topp nära Döda havet ligger Masadas fästning och var platsen för ett sista slag under ett judiskt uppror mot romarna. I slutet av den romerska belägringen av fästningen, då slaget var förlorat, begick de ca 960 judiska seloterna kollektivt självmord framför att utsättas för romersk tortyr och bli sålda som slavar. 2001 blev Masadas fästning listad av UNESCO som kulturellt världsarv.

Till sist, arkeologin relaterad till det Heliga landet har berikat vår kunskap om historien och många arkeologiska skatter väntar på att bli upptäckta…

Rundresa i det Heliga landet:

Continue reading ”Arkeologi i det Heliga landet”

Den bibliska perioden i Israel 1440 f.Kr. – 516 f.Kr.


När det gäller årtal m.m. uppmuntras fördjupning i respektive områd
e.

Perioden 

  • ca 1440 f.Kr. Uttåget ur Egypten – ca 480 år innan bygget av 1:a Templet startades
  • ca 1250 f.Kr. – 1025 f.Kr. Domare leder folket
  • ca 1025 f.Kr. – 1010 f.Kr. Kung Saul
  • ca 1010 f.Kr. – 970 f.Kr. Kung David
  • ca 970 f.Kr. – 931 f.Kr. Kung Solomon
  • ca 1000 f.Kr. – 900 f.Kr. En inskrift hittades 2008 i Khirbet Qeiyafa som indikerar att det fanns en gammal israelisk religion och att kung David har existerat. Ytterligare bevis för kung Davids existens konstaterades vid utgrävningen av Tel Dan Stele.
  • ca 960 f.Kr. Salomos tempel i Jerusalem färdigt
  • ca 931 f.Kr. Splittring mellan Kungariket Israel (Samaria) och Kungariket Juda (Judéen)
  • ca 931 f.Kr. – 913 f.Kr. Kung Rehabeam av Juda
  • ca 931 f.Kr. – 910 f.Kr. Kung Jerobeam av Israel
  • 840 f.Kr. Inskription på Meshastelen upptäcktes 1868 där Israels kung David omnämns på rad 31, raden är dock något skadad och läsningen är därför omtvistad. Stenen restes av den moabitiske kungen Mesa till minne av upproret och segern över Israels kung.
  • ca 740 f.Kr. – 700 f.Kr. Jesajas profetior
  • ca 722 f.Kr. Kungariket Israel faller till det Neo-assyriska riket
  • ca 715 f.Kr. – 687 f.Kr. Kung Hiskia av Juda
  • ca 649 f.Kr. – 609 f.Kr. Kung Josia av Juda
  • ca 626 f.Kr. – c. 587 f.Kr. Jeremias profetior
  • 597 f.Kr. Första av tre utvisningar till Babylon
  • 586 f.Kr. Jerusalem faller till Nebukadnessar och Salomos tempel förstördes
  • 539 f.Kr. Judar tilläts återvända till Jerusalem
  • 520 f.Kr. Sakarjas profetior
  • 516 f.Kr. 2:a templet i Jerusalem invigdes