Tel Gezer var en av de mest viktiga städerna i Landet Israel under den kananeiska perioden. I år har arkeologer meddelat att man har funnit guld och silver. Arkeologerna på Tel Gezers utgrävningsplats bedömer att artefakterna är ca 3 600 år gamla, rapporterar Jerusalem Post.

Staden var befäst under tidsperioden 1000 – 1500 f.Kr.. Den blev senare förstörd i en brand och byggdes om.

Amarnabreven nämner att Gezers kungar svor lojalitet till den egyptiska Faraon. Stadens betydelse berodde delvis på det strategiska läget vid korsningen av den gamla kusthandelsvägen som förbinder Egypten med Syrien, Anatolien och Mesopotamien, och vägen till Jerusalem och Jeriko, som var viktiga handelsvägar.

 

Gezer-kalendern

Forskare uppskattar att den berömda Gezer-kalendern är från Salomons period. Kalendern är en liten kalkstensplatta som har en förteckning ingraverad över jordbrukssysslor som utförts under de olika årstiderna. Gezer-kalendern anses vara en av de tidigaste kända paleo-hebreiska texterna. Den vittnar om användningen av hebreisk skrift så tidigt som 900  – 1 000 f.Kr.. Geser var en del av kungariket Israel, på gränsen till kungadömet Juda. Troligen var det under samma tidsperiod som ett vattensystem blev byggt, liknande dem som byggdes via Hatzor och Megiddo. Vattensystemet var avsett att garantera vatten vid tider av belägring av staden.

Utgrävningar i Tel Gezer:

 

Utgrävningar har pågått i närmare 100 år

Arkeologiska utgrävningar vid Geser har pågått sedan början av 1900-talet och har blivit en av de mest utgrävda platserna i Israel. Platsen identifierades av Charles Simon Clermont-Ganneau 1871.

Sedan 2006 utförs utgrävningar av ett konsortium av institutioner under ledning av Steve Ortiz från Southwestern Baptist Theological Seminary (SWBTS) och Sam Wolff (Israel Antiquities Authority). Utgrävningarna som utförs är ett tvärvetenskapligt fältprojekt och undersöker järnålderns historia på platsen. Bland annat har man gjort upptäckter som sannolikt kan dateras till förstörelsen av Siamun (1 Kung 9:16).

Tidigare har arkeologer funnit resterna av en större byggnad där bl.a. slipstenar och vetekorn bland skärvor fanns och indikerar att det var ett spannmålsmagasin.

Publicerat 2016-11-14